Nya Grills Gård

Vår familj består av Sanna, Peter samt våra döttrar Freja och Cornelia. Vi har en stor, härlig tomt på Värmdö sedan några år tillbaka där vi planerar att bygga vårt drömhus. Här tänkte vi skriva om vårt kommande byggprojekt, både för att vi själva ska kunna blicka tillbaka när vi sitter där på verandan och sippar på varsitt glas rosé, men även för släkt och vänner att kunna läsa om hur det går för oss!

Där allt började...

Publicerad 2014-11-05 23:54:00 i Allmänt,

I måndags var det äntligen dags för första spadtaget på vårt drömhus. Men resan fram tills i måndags har varit mycket låååång.

Det började 2008 med en vilsen singelkille med drömmar om det stora klippet. Bostadsmarknaden i Stockholm var mer än överhettad, men det fanns å andra sidan ingen säkrare investering, sas det. Döda fiskar flyter med strömmen. ALLA som kunde köpte, renoverade och sålde lägenheter. Allra helst om du hade en hyresrätt som skulle ombildas. Min drivkraft att inte vara som alla andra blev kanske lite för stark när jag läste om att man skulle göra alla sommarstugetomter i Nacka till villatomter med kommunalt VA och större byggrätter. Jag skulle köpa sommarstugetomt och sälja en villatomt.

Under 6 månade besökte jag vartenda objekt.  Entusiastiskt försökte jag utvärdera tomter som bara var ett stup, träskmark, djupskog eller faktiskt helt fantastiska. Jag var inte riktigt redo att slå till och många gånger skenade budgivningarna också.

Något jag inte riktigt kunde relatera till skedde, Leman Brother gick i konkurs. Räntan sjönk och jag kunde titta på dyrare objekt. Problemet var att det inte fanns några objekt längre. Under hösten 2008 pausade jag mitt sökande och återupptog det inte förrän våren 2009 igen. Då fanns det 17 objekt ute och jag hade redan kollat på alla minst två gånger.

Jag var inte längre singel men detta var något jag skulle göra själv. Inte för att bo där utan för att det skulle vara en investering. Jag började känna mig mer och mer stressad över att jag inte gått i mål med mina planer om ett klipp och att bostadskarriären skulle glida mig ur händerna genom för få och för dåliga objekt. Min plan kanske inte var så bra i alla fall. Och ju längre tiden gick i ett förhållande desto konstigare skulle det vara att jag gjorde detta på egen hand. 

Jag var tvungen att utöka avgränsningen till grannkommunen Värmdö.  Det första jag möttes av var ett magiskt ställe med, som jag uppfattade det på bilderna, 100 röda hus. Det såg övergivet ut men hade potential. Eftersom att det var veckan efter midsommar var det fortfarande ljust när klockan var halv tio på kvällen. Jag kunde inte vänta så jag åkte ut redan på kvällen för att krypa i buskarna längs tomtgränsen. Det jag såg var exakt det jag sökte efter.

Dagen efter ringde jag mäklaren. Klanten nämnde att de hade haft visning men inga bud. Han sa att jag kunde åka ut och kika på det själv. Dock hade ägaren en hyresgäst som var fullt insatt i att gården skulle säljas och att han kunde visa runt. Jag åker ut igen och möts av en klart skräckinjagande typ på två meter och varannan tand kvar i munnen som skriker ”här finns inget att se”. Jag svarade ”jag är spekulant och tänker köpa stället”. Vilket absolut inte gjorde honom mer vänligt inställd till mig. Jag tog en snabb promenad över tomten med honom i hasorna. Jag kände tydligt hans signaler om att jag borde åka och inte lägga något bud på stället. Vilket jag självklart gjorde, åkte och la ett bud alltså.

Eftersom att jag är säljare och, som jag själv tycker, en skicklig förhandlare gick jag ut stenhårt. 1750mkr under utgångspris. ”Klanten hade ju inget bud”. Han återkom tre dagar senare med ett motbud och berättade samtidigt att vi var 3 som lagt skambud, men att kunden kunde tänka sig att sälja till den som först tog det för miljonen under. Detta var en torsdag.

Över helgen skulle jag och min dåvarande tjej till västkusten på bröllop. Jag hade hamnat där jag inte borde. Vi bråkade i 6 timmar ner om varför jag skulle köpa ett ställe själv istället för att inte göra det ihop med henne. Vi bråkade även 6 timmar i bilen tillbaka. På måndag ringde jag mäklaren och la mitt bud på säljarens mot bud. Vi skulle skriva redan på onsdag.

Shit, inget var fixat med bank mm. Dessutom hade jag aldrig köpt en fastighet tidigare. Jag behövde starkt stöd. Min tjej, som var klart emot mitt beslut (dåligt val, men hon såg bra ut så hon kunde säkert charma säljaren och mäklaren) och min chef, som har lärt mig allt om affärer och dessutom skulle jag göra det på arbetstid så jag behövde honom som gisslan.

Allt gick inte smärtfritt. Helt plötsligt började en aggressiv budgivning som jag är bergsäker på att klanten arrangerat. Men eftersom att jag inte kunde lägga något motbud föll det platt och vi fortsatte att skriva. Jag undrar fortfarande varför de köparna drog sig ur kvarten efter att de just vunnit en budgivning.  För att de inte fanns.

I slutet av sommaren tog det slut med tjejen och jag la extremt mycket tid på mitt magiska ställe under hösten för att kunna vara där i väntan på att det skulle stiga i värde.

Jag träffade Sanna och första gången jag tog med henne till Grills Gård var det fjärde advent 2009. En magisk vinterdag och allt såg mycket bättre ut med ett vitt snötäcke och det verkade som att hon blev imponerad. Forts… 

Fjärde advent 2009. 

/Peter

Kommentarer

Postat av: Hélène

Publicerad 2014-11-06 09:43:53

När kommer fortsättningen?

Svar: Väldigt snart, kanske i kväll 😀
grillsgard.blogg.se

Postat av: Hans-ö

Publicerad 2014-11-06 16:01:20

Skall bli spännande att följa!

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela